lördag 1 september 2018

Hur blind får man vara

Ja det frågar jag mig titt som tätt 😥

Den senaste tiden har jag stickat lika mycket bakåt som framåt, hi, hi...tror att det delvis beror på att jag är för ivrig också (allt kan ju ändå inte vara ögonens fel, eller...?!). Ja, den som det visste?!


De gröna restgarns sockorna fick barnbarnet O. Han börjar ha samma fotlängd som mig, men jag har bredare fot 😎, Jag brukar ha några fler maskor till mig själv, dessa var i mindre laget 😋  Men kul grej att prova😋

Så till en av mina repa upp grejer!
Som ni ser av bilden så blev det ett varv för mycket helt plötsligt, så nu bär det bakåt på den andra vanten, den första vanten ska sen repas upp, allt det svarta i änden, för det verkar som det rödbruna ska räcka till att få mönstret ända upp och det är jag glad för. Då blir vanten varm och tjock. Mitt prövar öga är i uselt skick när jag bedömmer 😅
Ups, vilken färg nystanen fick på bilden, inte klokt 😂
Färgen gör sig mer rättvisa i själva vantarna.

Här fortsätter äppelrumban...
Det har blivit en hel del av både mos och dricka tillverkning.

Men nu till något annat 👍
Nu när jag fått skriva litet...
Ha det väl ute i stugorna!


2 kommentarer:

  1. Oj vad tråkigt att "sticka" fel väg, men det beror säkert mest på ivern =)
    Jag såg att du kom igång med nya KAL sockan, jag tänkte men hängde inte med i starten =)
    Du är flitig både med att skörda och vara i trädgården nu!
    Ha en fin söndag! Kram

    SvaraRadera
  2. Här pågår oxå äppel rumban. Men idag skall jag göra det abbsolut sista moset, det har jag bestämt. Sen kan det bli mera äppel dricka om jag får mera äppel. Vackra sockor och vantar blir det här! Inte roligt när man måste sticka bakåt, men det är sånt som händer ibland. Njut av det vackra höst vädret!

    SvaraRadera